---

Sitter och dricker mitt morgonkaffe just innan jag ska fara ner till klubben. Det är nämligen städdag. Hoppas så många som möjligt dyker upp och kan dra sitt strå till stacken, så får vi lite gjort... Det är ju alltid så, i den ideella föreningsverksamheten, att det är en liten skara som är den mest aktiva. Inte för att jag klagar. Jag sitter ju i styrelsen för att jag vill att brukshundklubben ska finnas kvar och då bör ju självklart finnas ett intresse att jobba för att driva densamma framåt. Och det innebär att finnas på plats på diverse anordnade aktiviteter. Men det ser ut att bli en vacker dag, då solen just nu skiner från en klarblå himmel. Hoppas att det håller i sig hela dagen, så får vi det nog rätt så trevligt!

Igår tränande jag hund mest hela dagen. Träffade Catarina/Grizzla/Cora nere på klubben på förmiddagen. Där körde jag först igenom Grappa i ett lydnadspass. Hon var med på noterna och inkallningarna gick i en fart av 200. Liiite bättre position i avsluten vill jag nog ha. Hon slarvar lite för att hon kommer in så fort. Sen tragglade vi på med apporteringen, och med Niinas tips i ryggen går det bättre och bättre. Avslutningvis provade vi hindret, och Grappa har ju inga problem med att hoppa :). Det kommer att gå ganska lätt att lära in har jag en känsla av.

När jag tittat på Catarinas spår med Cora så tog jag ut Grappa igen för lite bitövningar, och vi fortsatte på samma linje som vi börjat, d.v.s med kudden i en sektorövning. Nu gick hon igång rejält i skall och hoppade efter kudden med klapprande käftar direkt. Man såg att hon har fokus och siktar på ett helt annat sätt. Toppenbra! Jag kände mig riktigt nöjd när vi sprang till bilen med "bytet". Jag hjälpte sen Catarina lite med transporter med Grizzla. Grizzla är verkligen en härlig hund som har utvecklats enormt det sista året. Catarina har en liten guldklimp där. Även hennes nya valp är väldigt trevlig, och det kommer nog också att bli jättebra tror jag.

Efter klubben med Catarina så åkte jag ut i skogen med Lena/Axxa och tog Fhara med mig. Jag la ut Lena i skogen och skulle prova på lite sökövningar med Fhara. Mycket riktigt, så använde hon nosen klockrent!! Hög näsa, söker koncentrerat och systematiskt. Mycket bra. Jag tror nog att jag ska pyssla lite mer med Fhara just i söket, för jag tror faktiskt att det passar henne bättre än spår, då hon har en tendens att ha mycket spring i benen och ganska bråttom. Sen fick hon ett uppletande, och att leta på föremålen är inga problem för Fhara. Däremot brukar hon ha en tendens att bli seg på ingång, då hon gärna vill behålla föremålen för sig själv. Föst måste man ju kolla av om det verkligen är värt att lämna ifrån sig sina upphittade "skatter". Men lite tubost gjorde susen. Då var det okej att komma in och byta, tyckte hon :o)

Nu måste jag hasta på ser jag. Klockan tickar och 09:00 ska jag stå i givakt nere på klubben! Vi hörs senare, kära bloggläsare...

---

---

Man blir förvånad över vilka nödtorftiga liv somliga verkar leva. Människor som tar sig tid och kraft att granska andras liv och försöka hitta något att slå ned på. Jag som trodde att mitt liv var patetiskt tråkigt och vardagligt. Så fel jag hade, det finns tydligen dom som har det sämre. Och det är faktiskt ganska sorgligt när jag tänker efter...

Jag fick besök idag, av två damer från Försäkringskassan. Jag trodde att det var ett vanligt rutinbesök, som varit inbokat sen en tid tillbaka. Någon annan information hade jag inte fått. In kom dom, satte sig vid mitt köksbord och hivade upp en bibeltjock lunta papper på bordet. Lite försiktigt började den ena förklara sitt ärende... Det var ju inget vanligt rutinbesök, utan en granskning av mitt fall (med lupp kunde jag se) efter att någon varit så vänlig att anmäla mig. Någon som uppenbarligen tyckt att jag är en fullt frisk, arbetför människa i min bästa ålder som sniket roffar åt mig en del av skattebetalarnas pengar för att leva i sus och dus med mina hundar och allt jag tar mig för. Att jag förmodligen tjänar grova pengar, förutom den del av kakan som jag stjäl från samhället. Inombords suckade jag och smålog lite för mig själv. Jag blev varken nervös eller orolig över mina besökares ärende, bara lätt trött, eftersom har vet att jag har rent mjöl i påsen och aldrig försökt fuska. Trött, för att dessa två kvinnor, förutom utredaren på F-kassan som gjort ett hästjobb, varit tvungna att använda sig av sin dyrbara tid till ett ärende som är helt i sin ordning. DET om något är slöseri med skattebetalarnas pengar...

Nu måste jag dock erkänna att jag blir ett stort TACK skyldig min anonyma angivare! För det hela utvecklade sig till mycket bättre än vad jag vågat drömma om. Jag får nu både jobba och lyfta min sjukersättning SAMTIDIGT, och i enighet med alla regler och lagar :o). Helt otroligt vad glad jag är!!! Så den stackare som lagt sin energi på detta hade inget för det. För jag antar att anmälan inte gjordes av välvilja, utan snarare av missunnsamhet. Men det finns en sak som jag önskar; Låt de människor som ser ner på mig för den jag är, leva i min kropp och med mina begränsningar i en vecka. BARA EN VECKA! Eller en dag... jag lovar att ni kommer att se på världen med andra ögon efter det. Ni kommer aldrig mer att klaga över banala saker i livet, och ni kommer att SKÄMMAS över ert tidigare tyck-å-tänk...

Hur som helst så pratade vi hund en stund och vinkade sedan glatt av varandra, jag och F-kasse damerna. De var f.ö mycket trevliga och får gärna komma tillbaka på besök ;o)

Annars så har jag spenderat ännu ett träningspass på klubben idag på förmiddagen med Catarina. Spår och bitarbete till Grappa samt spår och transporter till Grizzla. Jättebra! Nu känns det att jag börjar komma igång på allvar med Grappa, och det är skönt... I spåret så tog jag bort rätt mycket näring för att se var vi står någonstans, och kanske jag ska lägga mig en nivå lägre, för hon tenderade till att vända tillbaka och kolla om hon möjligen missat någon godbit när de plötsligt upphörde. I bitarbetet körde vi sektorövning med en hårdare kudde idag, och hon kommer igång med skällandet mycket snabbare nu och är mera aktiv själv för att få igång figgen. Vi ska köra på igen imorgon igen på f.m, och på e.m blir det sökträning med "sök-gänget". Mycket hundträning den här veckan... Men oj så kul :o)

Jag återkommer nog så snart...

---

---

Grappa krafsar mig som vanligt frenetiskt på benet. Och som vanligt så ger jag efter för hennes pockande till slut och kliar henne lite frånvarande bakom ena örat, samtidigt som jag sitter och studerar datorskärmen. Men hon har något i pälsen..? Den är stel... och luktar..?! FISK! URK!! Jag undersöker saken och upptäcker att hon lyckats sno en förpackning fiskbuljong som jag förpassat till soporna efter kylskåpsstädningen. Bläää, äckliga hund! Hon har ätit lite och sen rullat sig på den. Typiskt Grappa! Nu blir det duschen.

Idag på eftermiddagen sammanstrålade vi tre tappra själar för lite hundträning. Catarina med Grizzla och Cora, Anki med Bono och jag själv med Grappa och Fhara. Catarina skulle hjälpa mig med lite bitövningar med Grappa, och jag skulle hjälpa henne med Grizzlas transporter som krånglat lite. Sagt och gjort. Först värmde jag upp Grappa med lite lydnad. Hon var på topphumör och jättetaggad. När jag satte in henne tog jag sen ut Fhara och körde lite kontakt och fritt följ. Även Fhara gjorde riktigt bra ifrån sig. Hon har växt i sin kostym rejält på sistone. Mognat.

Efter min lilla uppvärmning tog Catarina ut Grizzla. Skyddsärmen på och Grizzla och Catarina in i position. Framåt marsch. I början tappade Grizzla positionen och glömde sig. Men efter ett par repetitioner så låg hon perfekt, och blev belönad med bett. Grizzla ligger ju så högt i drift här, men kan ändå samla sig och tänka. Det är bra. Tror inte att det behövs så himla mycket träning här förrän momentet sitter som det ska.

Sen var det Grappas tur. Vi körde en sektorövning med kudde, och Grappa svarade över förväntan. Det är ju rätt länge sen hon sist fick jobba med någon annan än mig, så jag blev positivt överraskad! Hon tröttnade inte och hade fokus hela tiden, och sista bettet innan bilen var så djupt och fast med ett perfekt tillkämpande så jag jublade :). Eftersom både jag och Catarina behöver träna mer så bestämde vi att ses imorgon förmiddag igen på klubben, för att fortsätta där vi slutade och också lägga ett par spår medan vi ändå håller på.

Sen körde jag igenom Fhara igen. Filade på lite lydnadsmoment och la henne plats för folk började strömma till för kurserna. Måste säga att jag var enormt stolt över henne när hon låg där och en Grand Danois hane kom galopperande (som en liten häst), fram till Fhara och började snusa henne i baken. Jag sträckte försiktigt kopplet och berömde henne med låg röst för att hon var duktig och låg kvar. Hon reste sig faktiskt inte förrän han puffade henne rejält, och då först gav hon honom ett varnande gläfs. Inget mer. Sen la vi både Fhara, Grandisen och Ankis Bono på platsliggning, och hon brydde sig inte om honom ett dugg. Skönt! Inte han om henne heller för den delen. Han insåg att hon inte löpte, som han först hoppats på ;o)

I fria följet går hon jättefint, Fhara. Läggande under gång är verkligen pang i backen! Inkallning inga problem. Det är ställandet under gång som behöver ses över... Jag testade en ny metod idag, som verkar funka bra. Få se om den håller vad den lovar. Sen har vi apportering och framförgående som behöver bli bättre också. Ja, som ni kanske märker så har jag tävlingsplaner... Men när, det får vi se :o)

God natt mina vänner! Dröm vackra drömmar.

---

---

Idag har jag lagt spår till Grappa. Det går bättre och bättre. Hon är otroligt fokuserad i spåret, och intresset är på topp. Farten är fortfarande tidvis hög, men jag har kommit på ett sätt att få ner den, nämligen att ta längre steg, mer normal gång, vilket gör att hon också får en normal takt i sitt spårande. Eller jag? - det var Catarina (Grizzla) som gav mig tipset. *Tack!* Grappa har en härlig arbetslust, och spårar lika intensivt till spåret som från spåret. Näsan är i marken konstant, och hon nosar så det riktigt "kluckar" om henne där hon går :) Jag bad Catarina ta kameran och ta några kort på spårandet. Här kommer bilderna:

 Min duktiga prinsessa vid spårslutet...

Catarina spårade med både Grizzla och sin nya valp Cora. Det gick jättebra för båda. Så imorgon ska vi sammanstråla vid klubben för ett pass med bitarbete, jag och Catarina. Vi får hjälpa varann... Den blinde leder den halte liksom, eller hur det nu var... *hahaha*  Men vi gör i alla fall så gott vi kan.

Det ska bli skoj när jag får främmande från Norge i sommar. Det ser jag fram emot. Då ska jag utnyttja hennes kunskaper i bitarbetet ;o). Sen, inte långt efter, kommer min finska väninna över också, även hon mycket duktig på hund... Så då blir det mer träna av och förhoppningsvis också många och långa diskussioner över ett glas vin på kvällarna. Jag längtar sååå... Det är så skönt med VÄNNER! :o)

Och nu ska jag kolla lite TV och dricka mitt kaffe innan det kallnar.

I'll be back, kära bloggkamrater!

---

---

Hela dagen har det snöat. Jag har faktiskt aldrig tidigare varit med om något liknande. Nog för att man någon gång upplevt snö i gröna löv, men då har det varit ett snabbt övergående snöfall som töat bort ganska direkt. Men en dygns konstant ihållande och därtill ymnigt snöfall har jag aldrig tidigare upplevt. Inte heller att det ligger kvar, och med ett djup av 20-30 cm. Deprimerande är bara förnamnet :( En vän sa till mig idag att jag bara inte KAN bo kvar i Dalarna när det kan se ut som det gör idag. " - Du måste flytta, Lotta, till Portugal eller nå´t.." Han har rätt. Ska det vara på det här viset så KAN man bara inte bo kvar... Förhoppningsvis har jag ändrat mig till nästa helg eller så... ;o)

Gunnar och Gunnel ställer in tävlingen imorgon igen. Det är för mycket snö och för halt på vägarna att ge sig ut och halka på sommardäck... Så mycket är inte en tävling värd, så man ska sätta livet på spel. Det får bli ett senare tillfälle. Men synd är det, för det är svårt att komma med på tävlingar, särskilt spårtävlingar.

Ikväll har Grappa lyckats sno en chokladkaka och satt i sig. Mörk choklad. Inte bra, för det är nämligen giftigt för hundar. Jag trodde nu inte att det var en sådan mängd så hon med sin vikt skulle bli förgiftad, men för säkerhets skull så tog jag till det gamla beprövade kenpet med salt på tungan. En tesked salt uppslammat med lite vatten längst bak på tungan... Och mycket riktigt, 10 minuter senare så kräktes hon upp allt; papper, choklad, folie och lite annat smått o gott tillsammans med halvsmält mat. Bra, då slipper vi tänka på att eventuellt ge oss ut i ovädret med bilen till något Djursjukhus. Grappa är nog f.ö den enda i familjen som tycker att det är störtkul med snön. Hon racar som en galning och det bara lyser av lycka i ögonen på henne. Tokfia :)

Nu ska vi gå och lägga oss, och drömma ljuva drömmar om ljumma sommarkvällar, iförda shorts och sandaler, istället för täckjacka och fårskinnsfodrade boots.

---

---

Om jag gnällde på vädret igår, så är det ingenting mot vad jag känner för att göra idag. Så här såg det ut i morse när jag steg upp:

Det är ju dock den 17 maj, Norges nationaldag, med gröna löv och blommor i rabatterna. Men jag tröstar mig med ett rim från min mormor; "Maj våt och kall, fyller bondens lada all..". D.v.s är maj en våt och kall månad blir det en kanonsommar sen :). Så det tror vi på.

Gunnar och Gunnel ställde in Hagforsresan och lägreklass spår med Geisha p.g.a ovädret idag. Men vi får hoppas att det smälter bort under dagen så de tar sig till tävlingen i Filipstad imorgon istället. Det är lägrespår som gäller då också. Jag håller tummarna hårt för en uppflyttning!

Idag fyller vår F-kull 4 år! Fhara ska få något gott i maten ikväll. Tänk att det redan är fyra år sen... Time flies!

---

---

:( Vädret är mer än trist. Ja, det är rent ut sagt skitväder. Iskallt regn strilar konstant från en blygrå himmel. Termometern visar på ynkliga 4 grader. Efter en halvtimmes promenad med en kompis så var hundarna dyngsura, och vi likaså. Jag loggade desperat in på SMHI's sida för att förhoppningsvis få goda nyheter i femdygnsprognosen... Men det ser ut att bli likadant hela helgen och bara lite bättre i början av nästa vecka. Tur i alla fall att inte det här lågtrycket kom förra veckan på Niina Svartbergdagarna. Det hade inte varit kul.

Då har jag gnällt av mig lite om vädret, så nu känns det lite bättre :). Hundarna är magsjuka. Det började med Cragge för några dagar sedan. Han kräktes och hade diarré, som till slut t.o.m blev blodblandad... Han fick då vila magen helt från födoämnen ett par dagar innan Ann-Marie Hammarlunds Dietsoppa sattes in. Nu har han ätit dieten under ett par dagar och än så länge så ser det bra ut. Efter honom fick Grappa häftiga kräkningar en natt - ja, faktiskt riktiga vätskekaskader - men dock ingen diarré som tur var. Sen var det Fharas tur att spy lite, och idag har Våris satt igång att bajsa vatten :(. Fy sjutton! Nu är jag trött på att torka spyor. Skit har jag hittills inte behövt torka, men jag har istället fått gå upp och släppa ut dem x antal gånger per natt. Våris mage kan ju också vara extra känslig nu också, sen hon igår lyckades äta upp några feta skivor grillad fläskfilé och en halv grillad kyckling... *Grrrrrr!!!!!* Hon är Tjuvarnas Drottning tror jag. "The Queen of Thieves" . Jag hann inte vara ute i mer än ett par minuter, förrän de nygrillade och ännu varma läckerheterna endast bestod av två tomma påsar! Då kan man bli ARG. Och det var jag. Men Våris, hon var mer än nöjd...

Nu ser jag fram emot valpträffen som kommer att gå av stapeln den 31:a maj. Det ser ut som de flesta kommer. Det är bara ett par som jag inte har fått svar av ännu. Det ska verkligen bli jätteskoj att träffas och se hur våra slynglar ser ut och är. Men enligt de rapporter som kontinuerligt strömmar in så är samtliga ägare nöjda med sina vovvar.

Och nu blir det en kopp kaffe innan jag sätter igång att jobba!

Vi hörs...

---

---

Så är jag tillbaka i etern igen. Skönt... Kvällarna brukar spenderas med jobb framför datorn. Tur att jag kan styra själv, för jag är mycket mera effektiv på kvällen än på förmiddagen. Morgnar och förmiddagar är jag seg, ja, faktiskt rent utav värdelös! Jag tänker trögt och kreativiteten är som bortblåst. Men jag får dock akta mig så jag inte kommer in i trallen som jag lätt gör med sena nätter. Det har hänt mer än en gång att jag ser solen gå upp och hör fåglarna börjar kvittra vid 03:30-tiden, och upptäcker att jag fortfarande sitter kvar och misshandlar tangentbordet... Inte bra! Nu brukar jag ha en regel att gå till sängs senast 01:00. Det är bättre.

Sommaren har ju kommit känns det som. Ja, kanske inte idag då, då kalla nordanvindar ilade runt husknuten, men i helgen som var så gällde sandaler och shorts. Och häggen blommar och doftar underbart gott! Nu gäller det verkligen att ta vara på tiden, för det dröjer inte länge förrän löven börjar skifta i gult igen... Inte för att jag vill vara negativ, men det är ju så här i Norden, att somrnarna är på tok för korta. Och som ni alla vet så avskyr jag de långa, mörka och kalla vintrarna. Fick låna en bok utav Gunnel där miljön i en liten fransk by beskrivs så målande vacker att jag suktade mer än en gång under läsningen. Tänk att få bo så! Men jag kan resa i fantasin, och det är inte heller det sämsta. Det är tur att jag begåvats med en stor portion livlig fantasi. Den har räddat mig många sömnlösa nätter. Jag har alltid haft livlig fantasi ända sen tidig barndom. Minns såväl än idag hur mina fantasifigurer (som f.ö alltid var med mig) såg ut. De var två stycken. De hade så roliga namn att jag undviker att nämna dem här... Det sitter ju fortfarande i att jag blev skrattad åt mången gång när jag berättade om dem som barn, och dessa två gjorde jag allt roligt tillsammans med, allt som man bara kan tänka sig. Senare skaffade jag en till låtsaskompis, men det höll jag tyst om för att inte bli till åtlöje ytterligare en gång :) För då var jag hela fem år och borde inte ha låtsaskompisar mer.

Än idag kan fantasin skena iväg med mig, långt, långt bort. Och det är så skönt. Jag skulle inte vilja vara på något annat sätt - på gott och ont! För ibland sätter min kreativa sida käppar i hjulet för mig på livets väg, men utan den sidan skulle jag vara halv, så det är uteslutet att vara på något annat sätt. Och utan mina hundar skulle jag också vara halv... Jag är vad jag är och folk får ta mig för den jag är. Ingen kan ändra sitt jag, hur gärna man än vill. Eller, jo, ett litet tag kan man ändra på sig. I alla fall "låtsas" eller "spela", men det håller aldrig i längden. Kärnan ändrar man inte på...

Nu svamlar jag igen :) Och klockan tickar framåt. Dags för hundarnas kvällsrastning och sen är det läggdags för oss alla.

Jag är tillbaka imorgon.

---