Så kan dagen sammanfattas. Jag hade planerat att göra en massa nyttigheter idag, men av någon anleding blev det pannkaka av mina planer... Solen sken och det var vackert ute, så en promenad med de fyrbenta på frusna skoterspår i skogen intill var väl det enda som blev av. Det är märkligt hur energin kan rinna ur en som vattnet i en sprucken petflaska.

Fast lite har jag tänkt i alla fall. Ja, jag funderade faktiskt över dagens kommunikationssätt, som är så mycket mer "avancerat" än när jag växte upp. Då fanns inga mobiltelefoner eller datorer. Man umgicks istället. Numera umgås man över sms, via mail eller msn. Man ringer inte ens en gång för att prata "live". Det är för jobbigt. Man hinner inte. Och än mindre hinner man åka och hälsa på någon över en kopp kaffe. Då ska det helst planeras i veckor innan. Förr kom det folk in bara sådär apropå och hälsade på en sväng. Minns söndagarna hemma när jag var liten, då dök ofta mina föräldrars vänner och bekanta upp på en fika och lite trevlig samvaro då de ändå var ute och tog sig en söndagstur. Det förfarandet är mer eller mindre borta nu... Synd tycker jag, för vi blir ju bara mer och mer isolerade. Man läser kompisens blogg istället för att lyfta luren, slå en signal och fråga hur läget är... För att inte tala om när telefonen ringde, den stora, vita, klumpiga saken med en spiralsladd och rund nummerbricka. Då var det en överraskning varje gång det ringde, för nummerpresentatör hade ingen hört talas om. Och folk svarade varje gång också, om de var hemma. Nu kollas det först vem som ringer, sen kan man välja att svara eller inte :o) Kanske ska jag kasta ut både trådlös telefon och dator... Vem vet, kanske jag kommer och hälsar på någon dag istället i så fall?!