Till min stora lycka så meddelade idag veterinären att Kaizas Hb ytterligare gått upp 5 enheter och nu ligger på 45! Hon sa också att de nästintill uteslutit autoimmun hemolytisk anemi som orsak, men fortfarande inte alls visste vad det kunde röra sig om istället. Fler prover är inskickade till SLU för analys. Kaiza är ju fortfarande i ett kritiskt läge, blek i slemhinnorna p.g.a blodbristen men dock väldigt pigg igen. Veterinären berättade att hon har en liten dinousarie som leksak som tydligen är jätteviktig just nu :)

Det är min Kaiza det... Om allt fortsätter så här och hon stabilt går upp så får hon komma hem på permission över jul! Åhhh, jag hoppas, hoppas att det blir så. Sen ska hon dit igen när hon är bättre och man ska gå ner med en kamera i magen och kolla hur det ser ut. Vidare blir det blodprovstagning varannan dag till en början. Sen får man se hur det utvecklas...

Ja, det spelar ingen roll hur krångligt det blir, bara hon blir frisk igen. Tänk att en hund faktiskt tar lika stor plats i ens hjärta som en människa. De är ju min familj, dessa ludna svarta-bruna varelser.